Det finns fyra honor renrasiga ragdolls kvar med stamtavla i SVERAK.

De är dolda-felförsäkrade i tre år, chipmärkta, grundvaccinerade mot kattpest och kattsnuva, och allt det där som de skall vara, men framför allt är de helt underbara små gosiga dunbollar som spinner så fort man tar i dem nästan.

Maila mig för mer information!

Imorgon är det första advent. Men det som står med stora bokstäver i den ena kolumnen i almanackan är att Artemis ungar blir 12 veckor. Redo att flytta hemifrån imorgon.

Det är märkligt hur forttiden har gått. Det känns som igår när jag satt och smekte hene när hon lugn och spinnande födde fram fyra små krabater som inte var mycket för världen. Idag är de kavata, snudd på fullfjädrade katter.

Tyvärr finns det inga köpare ännu på Artemis ungar, så jag får i och för sig ha dem kvar längre än tills imorgon. Skönt på sitt sätt, men ohållbart i längden.

Vänder jag blad i almanackan ser jag att Athenas ungar blir 12 veckor på torsdag och redan dagen efter, den 1 december, kommer Smulans (Vestas) nya matte och hämtar henne. Det känns skönt att känna sig helt övertygad om att hon kommer till ett väldigt, väldigt bra hem!

På söndagen skall jag leverera Ismael (Romulus) till Köping och Remus till Surahammar. Även där känner jag mig lugn att de kommer att få det bra, så det känns bra för min del.

Fredagen den 9/12 skall jag långt bort - ända till Norrtälje! :-)

Med mig i bilen har jag då lille Hermes som också kommer att få det jättemysigt hos sin familj. 

Det kommer att bli tomt här när de flyger sin kos. Jag har vant mig vid att inte lyfta fötterna när jag går, för det kan vara en kattunge under vid nästa steg. Jag aktar mig noga för att låta en tå sticka ut utanför täcket när jag skall sova, för d vet jag att denkan anfallas av små vassa tänder, små klor eller bara en tass.

 
Så här ser det ut när man skall gå ut från toaletten på morgonen. Sällskap överallt!   

Innan leveranserna skall de dock få sin andra vaccination och veterinärbesiktigas, så ett besök hos veterinären är inplanerat till på onsdag.

Det känns lite vemodigt att förbereda för att de skall flytta, men det är ju spelets regler. Och minnena finns kvar här hos oss! Och glädjen över att allt har gått bra och att vi fått ha förmånen att följa dem i deras utveckling. Det har varit en ynnest och jag hoppas att de ger sig ut på sina nya äventyr med en känsla av att de är älskvärda och trygga.