Så här ser Aratemis stamtavla ut:

  Här är två av Artemis ungar och man kan nu se hur färgerna börjar komma fram på öronen. Två av ungarna har teckningen som syns på den vänstra ungen i bild, två är fortfarande ljusa som den högra.

Om jag inte sett helt galet är det fyra honor i kullen, men jag är inte 100 på det än.

Nu har Artemis fått fyra ungar och det ser inte ut att bli fler.

Trots att de bara är några timmar gamla, har de redan visat upp olika drag:

Nummer ett är tuffast och får den tag i en spene spelar det ingen roll hur mycket de andra försöker ta den ifrån honom/henne!

Nummer två är den mest osynliga av dem. Gör som den skall, men sticker inte ut på något sätt.

Nummer tre är den som piper högst och mest. Så fort det går den emot så blir det ett pip. Har lite svårt att hitta rätt bland all päls för att hitta ett bra mathak.

Och nummer fyra.., ja den stackaren har en förmåga att hela tiden hamna under sin mamma. Rätt som det är ser man bara baken sticka upp, medan huvud och ansikte är tungt begravt under moderns kropp.

Han/hon letar förtvivlat efter en spene, när den har huvudet i frihet. Kravlar helst upp mot Artemis huvud och där finns ingen mat. trillar ned och hamnar under henne igen.

Skall bli spännande att se hur de utvecklas. Det har i vilket fall varit en ynnest att få ha varit med idag, när de kom till världen!   

  Helt slut efter förlossning och en gnutta mat, somnar den vid sin mammas bröst.

Nu är första ungen född!

Precis före klockan 13 kom den första ungen ut. Till synes orörlig under många oroväckande sekunder men efter Artemis slickande började den röra på sig och även om man knappast kan säga att den är söt - än - så ser den pigg och kry ut!

Artemis har avnavlat den och snart är det dags för mig att väga den och se vad det är för en filur!

Den nyblivna mamman har uppfört sig exemplariskt så här långt!

Så är vi framme vid en tänkbar födelsedag. Ja, det har ju i och för sig varit några sådana även de senaste dagarna, men nu har det gått 65 dagar sedan Artemis och Waffles släpptes ihop och började para sig.

Enligt Waffles matte, som har betydligt mer erfarenhet än jag, brukar det stämma ganska bra med 70 dagar, men jag tar inga risker. Sedan i förrgår har vi bevakning i princip 24-7 på Artemis. De senaste två nätterna har hon varit instängd i mitt sovrum på nätterna, med egen walk-in-closet där det finns undasnskymdhet, mat, vatten och en egen bädd och kattlåda är utplacerad i sovrummet.

Allt är riggat!

Så nu är det bara att vänta lite till.

Lillgrabben får ta jouren nu när jag skall åka och handla lite och sedan drar han och jag till ishallen, för hans hockeyträning och då får den äldste sonen, Mannen i huset, ta vid.

Ja, inte är det bara en katt som ligger där!

Det är mysigt när katterna kommer och lägger sig på rygg i knäet och vill bli smekta över magen och man kan känna hur det stökas och bökas därinne.

Under tiden vi väntar klurar vi ponamn åt de små. Vi har några olika teman, men huruvida de passar in beror delvis på blandningen mellan han - och honkatter, så vi får se vad det blir!

Artemis är en gudinna i grekisk mytologi och tvillingsyster till Apollon.

Hon är jaktens och kyskhetens gudinna samt beskyddare av gravida kvinnor.

Hon slår hårt vakt om sin kyskhet, en av sagorna om henne är när Orion försöker våldta henne. Då frammanar hon skorpioner som sticker ihjäl Orion och hans hund. Orion far då upp till himmelen tillsammans med sin hund och blir en stjärnbild. Hunden blir hundstjärnan, Sirius.

     Artemis ligger och spinner i solskenet

Artemis skyddade de gravida kvinnorna genom att omvandla sig själv till en säker livmoder. På så sätt kunde fler kvinnor behålla sina barn. Artemis hade ett fruktansvärt temperament och om en gravid kvinna grät under graviditeten avvisade hon barnet och åt upp det.

Namnet 'Artemis' kommer troligen från en stenåldersgudinna vid namn Artemis. Hon var jaktens gudinna. Hon var även modern till allt levande, människor och djur. Hon avbildades som en höggravid kvinna men hon var inte bara moder, hon var också hämndlysten och blodtörstig.

Fyra dagar kvar till preliminärt förlossningsdatum

Jag känner lite av samma kluvenhet som inför min egen förlossning - jag vill bara se vad som döljer sig därinne, samtidigt som jag vet att livet där inne har bättre förutsättningar att klara sig väl för varje dag de får ligga kvar därinne, om än till en viss gräns.

Jag kommer på mig själv att undra ganska ofta hur mycket katterna själva förstår. Vet de om att de är dräktiga? Vet de om att det där som rör sig där inne är deras små avkommor som de snart skall föda fram? Eller är det bara instinkt som gör att de "bygger bo" vid födseln och vet att de skall avnavla de små och äta upp deras moderkaka och slicka dem rena och torra? Åh, vad jag skulle vilja veta vad som rör sig i deras huvuden!

Spänningen stiger för varje dag för min del. En förhoppning om att allt skall gå bra för både mamma och ungar, en längtan efter att få se hur många de är, att få se hur många honor respektive hanar det är, så att vi kan börja fundera över vilken namnflora vi skall använda oss av, en förhoppning att inte behöva använde den inlästa kunskapen om hur man försöker få liv i en livlös unge, kommer Artmeis att ta hand om allesammans?, en längtan att få höra ljudet av små, små kissar som diar sin mamma - ja, det är mycket som snurrar i huvudet på mig just nu. Undrar vad som rör sig i Artemis´ huvud?

Det enda som möjligtvis går att se på Artemis är att det ligger fler ungar på vänster sida, men det är ju inte helt säkert. Varje dag spanar jag efter ifall de börjar röra sig nedåt för att lägga sig i opsition för födsel, men än ser jag inga tecken på det. En del besvikelse, tre delar lättnad eftersom jag vill att ungarna egentligen stannar därinne en vecka till, för deras egen skull. Jag får väl tåla mig!

Artemis är född den 27 oktober 2009 i Storå. Hon såldes till en familj i Malmbäck, Småland, men de kunde enligt uppgift inte behålla henne på grund av en sons allergi. Till oss kom hon den 2 juni 2011.

Hon är brunsköldpaddtabbymaskad-mitted, vilket jag tyckte var en spännande teckning.

Hon är en typisk ragdoll som möter en när man kommer hem, vill vara med i samma rum, hon spinner högljutt bara man gå i närheten av henne och hon gillar att apportera. Hon ligger gärna i timmar i knäet och blir ompysslad, men då skall det helst vara Richards knä.